Munkedals

Hembygdsförening

 

 

   Startsida

   Verksamhet

Museet

Kaserna

Gamla bruket

    Pontus Wikner

Minnesmanifestation för Pontus Wikner

   Föreningen

Bli Medlem

Munkedals Bygden

Styrelsen

Kontakta oss

Bildarkiv

Arkivet

Länkar

 

 

 

 

 

 

Föreningen


Historia om Munkedals Hembygdsförening

 

Munkedals Hembygdsförening bildades 1964 på initiativ av Alfred ”på Skogen” Carlsson, som också blev dess förste ordförande. Föregångare var Foss Hembygdsförening, bildad 1930 av direktör Olof Bildt vid Munkedals AB, och Munkedals hembygdsnämnd, upprättad 1958. Båda dessa organisationer hade ett fåtal medlemmar medan däremot den nuvarande hembygdsföreningen som mest har haft över 600 sedan dalade medlemsantalet till under 200 men nu ökar medlemsantalet i bra takt och vi är snart upp i 500 st.

Enligt protokoll från Munkedals Hembygdsnämnd kan vi följa hur nämndens fem medlemmar tog som sin huvuduppgift att ta hand om de samlingar som tidigare tillhört Foss Hembygdsförening. Den upphörde troligen när Olof Bildt dog 1943. Samlingarna bestod av föremål i form av olika bruksföremål från hemmen, olika verksamheter och jordbruk. Dessutom fanns här det gamla skolbiblioteket (sockenbiblioteket) och även det bibliotek som hade funnits för pappersbrukets (MAB’s) anställda med familjer. Samlingarna katalogiserades genom nämndens försorg bl.a. med hjälp av Henning Andreasson och kommuningenjören Bengt Johansson. Samlingarna fanns bl.a. i det som kallads för ”Hede lada”, men riskerade att förstöras om inget gjordes. Intressant är också den diskussion som skedde inför nämndens bildande. Man funderade då på om det skulle vara en förening eller kommunal nämnd och kom till slutsatsen att det skulle vara en kommunal nämnd. En förening kan ju upphöra och då kan samlingarna återigen hamna utan någon som ansvarar för dem.

MAB ägde vid denna tid den gamla Pontus Wiknerstugan på Kaserna, vilken man ville skänka till Munkedals Hembygdsnämnd, dvs. Munkedals kommun. Vi läser i protokollet att Kommunen beslutade att acceptera gåvan. Kommunen och MAB delade på kostnaden 2500 kr för material för att reparera stugan.

Nämnden ville först använda Hede skola som lokal men fick av Skolstyrelsen i stället två skolsalar i f.d. Önnebacka skola” att nyttjas så länge som inte skolan behövd lokalerna för skolverksamhet”. Nämnden insåg det stora behovet av att kunna anställa eller engagera någon som kunde ta hand om och vårda samlingen. I detta syfte kallads Alfred Carlsson, som man sannolikt visste var duktig på hembygdsfrågor, till ett nämndmöte men Alfred fick förhinder står det. Sedan noterade man att man via tidningsnotiser läst att Munkedals hembygdsförening bildats. Detta var år 1964.

Sedan kan vi följa föreningens protokoll från 1966, där det framgår att den nybildade föreningen hade fokus på fornlämningar och deras skötsel under de första åren.

 I början arbetade man hårt med att gå runt i husen och samla värdefulla saker till det museum som Munkedals Hembygdsnämnd hade.

Bara några år efter man bildat förningen satt men igång med att göra något bra av Kaserna där Wiknerstugan utgjorde grunden. Wiknerspelen tog sin början. Man byggde provisoriska stånd där Hantverkare visade sina arbeten som också kunde köpas. I den lilla Wiknerstugan stod man och bakade läfsor. Och ett av stånden var den tidens kafeteria.

Alfred Carlsson hade skrivit manuset till pjäsen om Pontus Wikner barndom och uppväxt, som framfördes på den då provisoriska scenen. De första Wiknerspelen var ju ganska fantastiska. De pågick i två dagar och besöktes av ca 4000 personer. Vi vill ge en stor eloge till de som då var aktiva och utförde denna prestation.

Sedan fortsatte byggandet på Kaserna med nuvarande kafeterian, Scenen och bagarstugan i sin första form. Logen byggdes upp efter att ha flyttats från gården Hult. Sedan kom Vävstugan som flyttades från P-platsen utanför fotbollsplanen och hit upp av Arctic Paper. Nu senast har bagarstugan byggts ut i två etapper till den form den har nu.

På 1980-talet fick Föreningen överta nyttjanderätten till Gamla Bruket. Vissa reparationer gjordes där men ganska snart avtalade vi med Munkedals slöjdförening att de får nyttja Gamla Bruket och tar också ansvar för nödvändigt underhåll.

Föreningslivet är ju långt ifrån bara Kaserna. Många är de resor och man gjort. Det har berättats att man en gång hade utflykt med övernattning. Då resan gick till Öland. Vi har gjort vandringar och besökt olika torp och följt gamla vägsträckningar.

Ett jättearbete lagts ner i den s.k. sockeninventeringen som startade omkring 1990 och pågår fortfarande. Lilli-Anne Sihlberg med flera medhjälpare driver denna. Du har med tiden blivit en levande uppslagsbok som skickligt tar fram uppgifter om olika personer både på fråga från föreningens medlemmar och från olika personer som forskar i sin släkt i när och fjärran.

Vi har nu uppgifter om personer från slutet av 1600-talet och fram till 1900-talet samt var dessa bodde.föreningen sköter också ett omfattande bildarkiv bestående av bilder från Selma Sahlberg, Oscar Färdig och många flera. År 2014 fick vi över 1000 bilder från Kurt Färdig som håller på att gås igenom. Allt är skannat.

Från Arctic Paper fick föreningen ansvaret att överta och förvalta deras gamla handlingar och ritningar. Med uppgifter från detta som grund har på deras uppdrag gjorts en stor bildutställning om brukets anrika historia från föregångaren och fram till idag. Ett arkiv med ca 150 hyllmeter ovärderliga handlingar finns i f.d. Skattemyndighetens gamla arkivlokaler på bruksvägen.

En viktig arbetsuppgift för föreningen är ju att berätta om Munkedals historia och det görs bl.a. i vår medlemstidning Munkedalsbygden, som utkommer med två fullspäckade nummer per år.

Senast uppdaterat 2017-10-08